För att förhindra antibiotikaresistens och smittspridning är det viktigt att förebygga att det finns okända MRSA-bärare inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsunderlag om MRSA hos vård- och omsorgspersonal samt rekommendationer för hur man handlägger sådana ärenden.

Desinficering av IT-produkter som tangentbord och möss är en god början i kampen mot multiresistenta bakterier. Tangentbord som används av flera användare eller används i andra känsliga miljöer där det ställs höga krav på hygien och renlighet bör desinficeras. I andra påfrestande miljöer inom exempelvis industrin där smuts och damm är ett problem är det till fördel om tangentbord och möss kan rengöras.

Om smittspridning

Expressen skriver 2007-05-11

”Toan renare än ditt tangentbord”

Ditt tangentbord är skitigare än toasitsen. Det visar bakterieprover som expressen låtit analysera. I sämsta fall kan bakterierna göra dig sjuk.

Det vimlar formligen av bakterier i vår omgivning. De finns på bussräcket, på kundvagnen, på handväskan, i disktrasan, på tandborsten, ja, i stort över allt där vi är framme och petar med våra händer. Och skulle någon av de miljontals bakterier som vi kommer i kontakt med visa sig vara sjukdomsframkallande är olyckan lätt framme.

Fakta om bakterier

Bakterier är encelliga, kärnlösa och primitiva mikroorganismer. Utseendet hos bakterierna skiljer sig. Det finns runda (kocker), stavformade (baciller), böjda (vibrioner) och spiralformade (spiroketer). De kan vara både nyttiga som Acidophilus och farliga som Streptokocker. Vi människor försöker på olika sätt att skydda oss mot de farliga bakterierna. Vi kan vaccinera oss mot en viss bakterie eller undvika miljöer där farliga bakterier kan finnas. Myndigheterna försöker hålla farliga bakterier utanför landets gränser genom t.ex. importstopp för varor som möjligen kan vara smittade osv.

Det vanligaste sättet att bli smittat av en farlig organism är via kontaktsmitta. En smittad för smittan till någon som i sin tur själv blir smittad eller bär den till andra. Det bästa sättet att skydda sig är med god hygien.

Inom vård och omsorg är hygien det kanske mest effektiva sättet att hindra smitta och då framförallt handhygien. Det finns klara regler och rutiner för hur patienter ska hanteras och vad personalen får bära på sig och inte. Exempelvis får inte ringar användas då de kan vara svåra att göra rena och därmed utgöra en eventuell smittoväg för både bakterier och virus. Dock har den nya tiden med datorjournaler, E-post och mobiltelefoner fört fram ytterliggare ett hot mot vår goda hygien. Vid arbete mellan patient och dator är det svårt att vidhålla samma nivå av handhygien som vi annars är vana vid. På grund av den elektronik som finns i tangentbord och pekdon har dessa tidigare varit svåra, för att inte säga omöjliga, att hålla rena till en nivå där de uppnår en godtagbar hygien.

Idag arbetar många landsting och vårdgivare med att hindra spridningen av multiresistenta bakterier sk.MRSA och ett vikigt led i denna kamp är att förbättra den sk. basala hygienrutinen som ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs.

Vårdrelaterade infektioner är vanliga

Prevalens för bakterierelaterade infektioner på svenska undervisningssjukhus är ca: 9%. Vilket innebär att 80 av 900 sängar varje dag är upptagna av patienter som har en vårdrelaterad infektion. Dessa patienter har alltså sannolikt blivit smittande direkt eller indirekt via vårdpersonal.

Var tionde inneliggande patient drabbas av en vårdrelaterad infektion som i genomsnitt förlänger vårdtiden med 4 dagar. Med en genomsnittslig vårddygnskostnad à 7 000 kronor blir den årliga kostnaden enbart för förlängd vårdtid 3,9 miljarder kronor i Sverige enligt den nyligen publicerade rapporten ”Ren vård är säkrare vård II”. Medräknat i detta finns alltså inte personalens sjukfrånvaro eller patienternas och deras anhörigas lidande.

 ”Cirka 1500 patienter avlider varje år i Sverige som en direkt eller indirekt följd av en vårdrelaterad infektion.”